japhug
Index x
xcaŋnɤxcaŋ
xcaŋxcaŋ
xcat
xcɤxcɤt
xchuxchu
xchɯxcho
xɕaj
xɕaj
xɕajɲaʁ
xɕelwi
xɕɤfsa
xɕɤɣrum
xɕɤndʑu
xɕiri
xɕɯβ
xɤlnɤxɤl
xɤlxɤl
xɤtxɤt
xoŋnɤxoŋ
xoŋxoŋ
xsar
xsɤndʐi
xsɤrɯ
xsɯr
xsɯxsɯ
xʂɤxʂɤt
xtaŋxtaŋ
xtɕɤr
xtɕi
xtɕɯxte
xtɤβxtɤβ
xtɤqa
xtɤtshɤt
xthom
xtsɤɕna
xtsɤku
xtsɤpɤl
xtsɤqar
xtsɤqarmbe
xtsɤqɤr
xtsɤqɤrqaβ
xtsɤrkɯ
xtsɤrtɯm
xtsɤsoʁ
xtsɤxtɕɤr
xtshɯm
xtsu
xtsɯ
xtsɯɣ
xtsɯsna
xtʂoŋxtʂoŋ
xtɯrkɯ
xtɯrɲɟi
xtɯt
xtɯt
xɯβ
xɯβnɤlɯβ
xɯβnɤxɯβ
xɯβxɯβ
xɯchɯcho
xɯŋɯŋi
xɯŋxɯŋ
xɯrinɤxɯri
xɯrnɤxɯr
xɯrxɯr
xɯwɯwi
xwɤrnɤxwɤr
xcaŋnɤxcaŋ ideophone.3

xcaŋnɤxcaŋ ʑo ɲɯ-nɤŋkɯŋke
他穿着太大的鞋子走路
xcaŋxcaŋ ideophone.2
gros et plat. 又大又扁状.

ɯ-xtsa ɲɯ-nɤwxti-a tɕe xcaŋxcaŋ mɯ́j-nɯɣɯŋga
他的鞋子我穿太大了,不合适
xcat stative verb
directional: nɯ- directional: tɤ- nombreux. 有很多.

tɯrme xcat
人很多

a-ŋga xcat ʑo ɕti
我有很多衣服
Syn: dɤn
xcɤxcɤt ideophone.2
petit et vif, mignon. 形容小巧玲珑的样子.

tɤ-pɤtso ɯ-rŋa ra xcɤxcɤt ʑo pa tɕe ɲɯ-sɤjndɤt
小孩子的脸又小又可爱
xchuxchu Variant: xcuxcu ideophone.2
épais et résistant (pétales d'une fleur). 形容花等厚而结实的样子.

ɯ-mɯntoʁ nɯ xchuxchu ʑo ɲɯ-pa
它的花显得又厚又结实

tɤ-pɤtso kɯ ɯ-mtɕhi xchuxchu ʑo to-stu
小孩子嘟着嘴巴
xchɯxcho ideophone.2
creux. 形容空心的样子.
xɕaj noun
herbe. 一种草.

xɕaj ʁnɯ-tɯphu tu tɕe, si ci tu, sɯjno ci tu. sɯjno nɯ ɯ-jwaʁ nɯ kɯ-rɲɟi kɯ-tɕɤr lu-kɯ-ɤmtɕoʁ ŋu. ɯ-ru nɯ ɯ-rtsɤɣ lu-oʑɯrja ŋu, ɯ-rtsɤɣ nɯtɕu ɯ-jwaʁ ntsɯ ku-ndzoʁ ŋu. ɯ-jwaʁ ɯ-qa nɯtɕu, ɯ-ru nɯ ku-mphɤr kɯ-fse ŋu, tɕe ɯ-ru lɤ-zri tɕe ɯ-lɤcɯ tɕe, li ɯ-rtsɤɣ ɲɯ-βze tɕe, li ɯ-jwaʁ lu-ɬoʁ ŋu. xɕaj nɯ tɯ-phɯ ɯ-ŋgɯ, lɤŋɤtʂɤ-ldʑa ɲɯ-βze cha, ɯ-kɤχcɤl nɯ tɕu ɯ-mat kɯ-ɕnom kɯ-fse lu-βze ŋu. sɯjno xɕaj nɯ kɤntɕhɯ-tɯphɯ tu, pɣɤtɕɯxɕaj kɤ-ti tu, pɤŋɤxɕaj kɤ-ti tu, cɤmi xɕaj kɤ-ti tu, xsɤrɯ kɤ-ti tu, pɣɤjmɤt kɤ-ti tu, tɯ-ci xɕaj kɤ-ti tu, tɕeri nɯ-tshɯɣa ra kɯ-naχtɕɯɣ tsa ɕti, nɯ ɯ-ŋgɯ zɯ cɤmi xɕaj stu ʑo wxti, cɤmi tsa tu-ɬoʁ ŋu, tɯ-ci xɕaj kɯ-mbɯ-mbɤr ma me, tɕhɯtoʁ ku tu-ɬoʁ ŋu, ɯ-ro nɯ ra zgoku tsa tu-ɬoʁ ŋu. nɯŋa cho jla kɤ-mbi wuma ʑo pe.
|fv xɕaj 有两种,一种是树,另一种是草。草的那种叶子细长,上面尖。茎由许多节组成,每一节上有长有叶子。叶子的根部好像是裹着茎长出来的,叶子裹着的茎长高了又长出节来,又长叶子。每一秆的可以分五、六根,在顶上抽穗结果。这种草有很多种,有|fv pɣɤtɕɯxɕaj 、|fv pɤŋɤxɕaj 、|fv cɤmi xɕaj 、|fv xsɤrɯ 、|fv pɣɤjmɤt 、|fv tɯ-ci xɕaj 六种,但它们的形状都差不多相同。其中|fv cɤmi xɕaj 最大,生长在河坝,|fv tɯ-ci xɕaj 很矮,长在水草地上,其它的都生长在高山上。是喂奶牛和犏牛的好饲料。 xɕaj 有两种,一种是树,另一种是草。草的那种叶子细长,上面尖。茎由许多节组成,每一节上有长有叶子。叶子的根部好像是裹着茎长出来的,叶子裹着的茎长高了又长出节来,又长叶子。每一秆的可以分五、六根,在顶上抽穗结果。这种草有很多种,有 pɣɤtɕɯxɕajpɤŋɤxɕajcɤmi xɕajxsɤrɯpɣɤjmɤttɯ-ci xɕaj 六种,但它们的形状都差不多相同。其中 cɤmi xɕaj 最大,生长在河坝, tɯ-ci xɕaj 很矮,长在水草地上,其它的都生长在高山上。是喂奶牛和犏牛的好饲料。
xɕaj noun
une espèce d'arbre. 乔木的一种.

xɕaj ʁnɯ-tɯphu tu tɕe, si ci tu, sɯjno ci tu. si nɯ kɯ-mbɯ-mbro ci ŋu, ɯ-jpum tsa ɲɯ-βze cha, tɕe zgo kɯ-mbɤr tsa zɯ tu-ɬoʁ ŋu, ɯ-ru ɯ-pɕi nɯ kɯ-pɣi ŋu, ɯ-rtaʁ dɤn, ɯ-jwaʁ ʑmbri ɯ-jwaʁ tsa fse, ɯ-mɯntoʁ kɯ-ndɯ-ndɯβ ɕti khro mɤ-χsɤl, ɯ-mat nɯ ɯ-cɤβ chɯ-βze ŋu, tɕeri ɯ-rɣi nɯ pɯ-ŋgra tɕe tu-ɬoʁ mɤ-cha. ɯʑo ɯ-kɯ-sɯ-mphɯl nɯ, ɯ-zrɤm ɕti. ɯ-si ngɯt tɕe, laʁdɯn ɯ-jɯ kɤ-βzu pe. kɤ-nɯ-βlɯ kɯnɤ wuma ʑo pe ma thɯ́-wɣ-nɯ-βlɯ tɕe ɯ-khɯ mɤ-wxti. ɯ-smi sɤɕke. si ɯ-xɕaj nɯ li ʁnɯ-tɯphu tu. tɕe xɕaj ɲaʁ kɤ-ti ci tu, xɕaj wɣrum kɤ-ti ci tu. xɕaj ɯ-rqhu nɯ fsapaʁ ɯ-ɕɤrɯ tɤ-mtshɤz kɤ-kɯ-ndo ɣɯ ɯ-smɤn ɲɯ-ŋu khi.
xɕaj 有两种,一种是树,另一种是草。树的那种长得很高、比较粗,生长在下半山。树皮呈灰色,枝桠多。叶子类似柳树的叶子。花很小,看不清楚。结荚果,但种子掉了以后不能发芽,繁殖靠根。因为木质结实,可以作各种农具的把子。也是烧火的好柴,因为烧起来发出很少烟,火气又高。这种树也分成两种,一种叫|fv xɕaj ɲaʁ ,另一种叫|fv xɕajɣrum 。|fv xɕaj 的树皮是牲畜骨质增生病的良药。 xɕaj ɲaʁ ,另一种叫 xɕajɣrumxɕaj 的树皮是牲畜骨质增生病的良药。
xɕajɲaʁ noun
espèce d'arbre. 乔木的一种.
xɕelwi noun
tique. 蜱【草虱】.

xɕelwi nɯ qajɯ ci ŋu. ɯ-mdoʁ kɯ-ɣɯrni ŋu. ɯ-mɤlɤjaʁ kɯβdɤ-ldʑa tu, ɯ-ku kɯ-xtɕɯ-xtɕi ŋu, ɯ-mtɕhi ɲɯ-ɤmtɕoʁ, sɯŋgɯ kɯ-mbɤr cho stɤmku ra ɣɤʑu tɕe nɯŋa cho jla mbala nɯ ra nɯ-taʁ kɤ-ndzoʁ rga, tɕe nɯ-se ku-tshi tɕe tɤ-fka tɕe ɯʑo kɯ-wxtɯ-wxti ʑo ɲɯ-βze ŋu, fsapaʁ ɯ-se ku-tshi ɕɯŋgɯ staʁnɤ sqi jamar ɲɯ-wxti ɲɯ-ŋu. tɕe xɕelwi nɯ tɤ-fka tɕe pjɤ-tɤr ɲɯ-ɕti ma ɯ-jɤɣɤt sɤ-lɤt maŋe, tɕe tu-ndze nɤ tu-ndze ma nɯ ma kɤ-lɤt mɯ́j-khɯ. tɕe wuma ʑo dɤn, fsapaʁ tɯ-rdoʁ ɯ-taʁ kɤ-rtsi mɤ-kɯ-sɤcha ʑo ku-ndzoʁ ɲɯ-ɕti, tɕe fsapaʁ ɯ-taʁ wuma ʑo ʁnɤt, tɕe tham tɕe ɯ-smɤn ɣɤʑu tɕe, tú-wɣ-lɤt tɕe ɲɯ-ɣɤme ɲɯ-ŋu ri ɯ-qhu tɕe li ku-ndzoʁ ɲɯ-ɕti. tɯrme ɯ-taʁ kɯnɤ ku-ndzoʁ ŋgrɤl tɕe ɣɯ-phɯt tɤ-kha tɕe ɯ-rmi tu-βzu mɤ-βdi ma tɕe ɯ-phoŋbu nɯ kɤ-phɯt khɯ ma ɯ-ku nɯ ku-raʁ ŋu tɕe kɤ-phɯt mɤ-khɯ. mɤ-kɤ-nɤrmi ɲɯ́-wɣ-phɯt tɕe kɤ́kɯku kɤ-phɯt khɯ tu-kɯ-ti ɲɯ-ŋu.
蜱是一种虫,是红色的。有四只脚,头部很小,嘴很尖。生活在灌木丛和草地上,喜欢爬在奶牛、犏牛和黄牛身上吸血。吸饱以后,它的身体就变得很大,是它吸血前的十倍以上,蜱吸饱了就会掉下来。因为身上没有肛门,只能吃了又吃,不能解便。蜱非常多,一头牛身上的蜱不计其数,对牲畜非常有害。现在有一种农药可以消灭它,但过了一段时间它会重新出现。蜱也会爬在人身上。据说拔掉的时候不能叫它的名字,不然只能拔掉它的身子,它的头部会卡在里面。不叫它的名字的话就可以连头一起拔掉。
xɕɤfsa noun
ficelle (faite de paille). 草绳. See:
xɕɤɣrum noun
espèce d'arbre. 乔木的一种. See:
xɕɤndʑu noun
bâton très fin. 又细又短的小木棒.
xɕiri noun
belette. 黄鼠狼.

xɕiri nɯ ɯ-ku lɯlu fse, ɯ-rna ra kɯnɤ lɯlu fse, ɯ-mi nɯ ra ɯ-ndzrɯ tu, ɯ-phoŋbu ra kɯ-ɤɣɯrnɯɕɯr ŋu, ɯ-jme jpum cho rɲɟi, ɯ-phoŋbu cho ɯ-jme ra ɯ-tɯ-jpum ɯ-tɯ-zri afsu. tɤ-rɤku mɤ-ndze, tɕeri ɯʑo staʁ kɯ-xtɕi ɣɯ pɣɤtɕɯ, βʑɯ nɯ ra tu-ndze ŋu. ci ci tɕe lɯlu kɯnɤ ku-mtsɯɣ ŋgrɤl, li ci ci tɕe tɤ-pɤtso nɤrŋi tsa ku-mtsɯɣ cho pjɯ-mɯrʁɯz ra ŋgrɤl, tɕe rɯdaʁ kɯ-ŋɤn tsa ci ŋu.
黄鼠狼的头像猫,耳朵也像猫,脚上有爪子,身体是淡红色的,尾巴粗而长,身子的粗细长短与尾巴相同。不吃粮食,但是吃比自己小的鸟、老鼠等。有时候还会咬猫,咬伤和抓伤婴儿,是比较坏的动物。
xɕɯβ stative verb
directional: nɯ- directional: pɯ- directional: lɤ- se dégonfler. 瘪下去;缩下去.

ɯ-ŋgɯ tɯ-ci ɲɤ-me tɕe ɲɤ-xɕɯβ
里面的水没有了,缩下去了
Syn: ɲchoʁ
xɤlnɤxɤl -

tɯ-ŋga kɯ-ɤŋgɤjom tsa ɲɯ́-wɣ-nɯ-βzu tɕe, tɤ-kɯ-ŋke tɕe xɤlnɤxɤl pa tɕe sɤscit
衣服宽一点的话,穿起来走路方便,舒服
xɤlxɤl ideophone.2
qui porte des habits pas trop serrés. 形容衣服穿得宽松的样子.
xɤtxɤt ideophone.2
énorme et somptueux. 形容又宽大又豪华的样子(房子、建筑物).

kha xɤtxɤt ʑo ɲɯ-pa
房子又宽大又豪华
xoŋnɤxoŋ ideophone.2
sensation d'engourdissement dans la bouche (après avoir mangé du xanthoxyle). 形容吃了花椒以后麻的感觉.
xoŋxoŋ ideophone.2
blanchâtre. 形容灰白.

tɯɣur xoŋxoŋ ʑo pjɤ-ta
打了灰白的霜
xsar noun
naemorhedus goral. 岩羊【青羊】.

xsar nɯ cɤmi praʁ ɯ-ŋgɯ ku-rɤʑi ɲɯ-ŋu, praʁ ɯ-taʁ kɤ-ŋke wuma kɯ-cha ŋu, tɯ-mɯ kɯ pɯ-pa-χtɕi tu-ŋke-a cha tu-ti ŋu tu-kɯ-ti ɲɯ-ŋu, ɯ-mdoʁ nɯ kɯ-pɣi ɲɯ-ŋu, tu-nɯsɯku ŋgrɤl, sɯjwaʁ tu-ndze, ɯ-ʁrɯ nɯ tɯ-tɕha kɯ-mtɕɯ-mtɕoʁ tu, khɯna kɤ-sat wuma kɯ-cha ŋu. khɯna kɯ praʁ ɯ-taʁ ku-roʁ ŋgrɤl tɕe, nɯ tɕu tɕe tu-tɕhi tɕe pjɤ-sat ŋgrɤl. qartsɯ tɤjpɣom kɤ-ta ɯ-raŋ tɕe, tshu, tɕe nɯ chɯ-nɯrmɤmbe ŋu. ɯ-qa taʁrɯ nɯ tshɤt cho naχtɕɯɣ
青羊一般生活在河坝的岩石里,善于在岩石上行走。据说它自吹:“凡雨水能淋到的地方,我都能走”。青羊是灰色的,能爬树,吃树叶,有一对很尖的角,能把狗杀死。狗把它追到悬崖时,青羊就会用角把狗顶死。冬天结冰时,青羊会变得很肥,会脱毛。蹄子像山羊的蹄子一样。
xsɤndʐi noun
peau de goral. 岩羊【青羊】皮子. See: xsar See: tɯ-ndʐi
xsɤrɯ noun
une plante. 植物的一种.

xsɤrɯ nɯ tɯ-ji ɯ-rkɯ tu-kɯ-ɬoʁ ci sɯjno ŋu. ɯ-jwaʁ kɯ-mba kɯ-zri tsa ŋu, ɯ-zrɤm nɯ kɯ-wɣrum kɯ-ɤrɤrtsɯ-rtsɤɣ ci ŋu, rko. jla nɯŋa ra wuma rga-nɯ, tɤrɤku ɯ-ŋgɯ tɤ-ɬoʁ tɕe, mɤ-sɤpe. ɯ-lu tu.
|fv xsɤrɯ 是生长在田边的植物,叶子细长,根是白色的,有节且硬。犏牛、奶牛都喜欢吃。长在庄稼地里时,对庄稼不好。有乳汁。 xsɤrɯ 是生长在田边的植物,叶子细长,根是白色的,有节且硬。犏牛、奶牛都喜欢吃。长在庄稼地里时,对庄稼不好。有乳汁。
xsɯr transitive verb
directional: tɤ- poêler. 炒.

aʑo tɤjmɤɣ tɤ-xsɯr-a
我把蘑菇炒了
See: ɕnɤxsɯr
xsɯxsɯ noun
type de sac. 口袋的一种.

xsɯxsɯ (khorca) nɯ laχtɕha fkɯm tu-kɤ-fkur ci ŋu, rgali pɯ ɯ-ndʐi nɯ kɯ-mdoʁmdi pjɯ́-wɣ-qaʁ tɕe tɤ-rom tɕe ta-mar ɲɯ́-wɣ-mar pjɯ́-wɣ-χtsɤβ tɕe, nɯ mpɯ ʑo tɕe, ɯ-rme nɯ ɯ-pɕi ɲɯ́-wɣ-ɕthɯz tɕe, ɯ-mɤlɤjaʁ kɯβde ɣɯ ɯ-ndʐi nɯ tɕu ɯ-sɤ-fkur ɯ-ri kú-wɣ-tshoʁ, thaχthi maʁ nɤ tɯ-ndʐi qase thɯ-kɤ-tɕɤt kú-wɣ-tshoʁ tɕe, nɯ ɯ-sɤ-fkur ŋu. ɯ-mke stu nɯ pjɯ́-wɣ-pri tɕe, nɯ tɤ-fkɯm ɣɯ ɯ-mŋu ɲɯ́-wɣ-βzu ŋu, tɕe nɯtɕu qase ci kú-wɣ-βraʁ tɕe tɤ-fkɯm ɯ-ŋgɯ laχtɕha thɯ́-wɣ-rku tɕe, qase nɯ kɯ ɯ-mŋu nɯ kú-wɣ-sɯ-xtɕɤr ŋu, ɯ-mŋu nɯ ɯ-taʁ pɕoʁ tú-wɣ-ɕthɯz tɕe tú-wɣ-fkur ŋu.
|fv xsɯxsɯ 是装东西的口袋,可以背。把小牛的皮整块剥下来,干了以后,就擦上酥油,搓揉,等到揉得软了,毛向外翻,在四条腿的皮子上系上背带,或者用线制作的背带,或者用剖成的皮绳作背带。在脖颈部位破一条口子,作为口袋的开口,在那里扎一根皮绳,把东西装好后,就用皮绳捆住口子。背的时候,口袋的口子向上。 xsɯxsɯ 是装东西的口袋,可以背。把小牛的皮整块剥下来,干了以后,就擦上酥油,搓揉,等到揉得软了,毛向外翻,在四条腿的皮子上系上背带,或者用线制作的背带,或者用剖成的皮绳作背带。在脖颈部位破一条口子,作为口袋的开口,在那里扎一根皮绳,把东西装好后,就用皮绳捆住口子。背的时候,口袋的口子向上。
xʂɤxʂɤt ideophone.2
long et fin, flexible. 形容苗条、纤细、柔软的样子.

ɯ-xtu ra xʂɤxʂɤt to-stu
她肚子很瘦。

jiɕqha tɯrme ɯ-ŋga ɯ-tɯ-xtɕi kɯ xʂɤxʂɤt ɲɯ-pa
那个人衣服穿得很紧

kɯ-xtshɯm jnom ci xʂɤxʂɤt ɲɯ-ŋu
又细又软

ɯ-phoŋbu ra xʂɤxʂɤt ʑo kɯ-pa ci ɲɯ-ŋu
他身材苗条
See: χʂɤχʂɤt
xtaŋxtaŋ -
gonflé. 形容胀得很鼓的样子.

ɯ-xtu xtaŋxtaŋ ʑo ɲɯ-nɤmbɤβ
他肚子胀得很鼓
xtɕɤr transitive verb
directional: kɤ- directional: tɤ- attacher. 系.

a-xtsa tɤ-xtɕar-a (ɯ-ri kɤ-lat-a)
我系了鞋带

tɤ-fkɯm kɤ-xtɕɤr
你把口袋系一下
See: xtsɤxtɕɤr See: mthɯxtɕɤr
xtɕi stative verb
directional: nɯ- directional: pɯ- petit. 小.

wuma ɲɯ-xtɕi
很小

ɯ-phoŋbu ɲɯ-xtɕi
他身体很小

ɯ-lɯz kɯ-xtɕi
他很年轻

shouji ɯ-skɤt ɲɯ-xtɕi tɕe, khro mɯ́j-mtsham-a
手机的声音很低,我听不见

nɤ-skɤt pɯ-xtɕi
你的声音变小了

nɤʑo nɤ-mu pɯ-xtɕi tɕe ɯ-pɯ́-mpɕɤr?
你母亲小的时候漂亮吗?
xtɕɯxte noun
taille. 大小. See: xtɕi See: mɯxte See: axtɕɯxte
xtɤβxtɤβ ideophone.2
épais et court. 形容粗而短的样子.

tɤ-pɤtso ɯ-mi ɲɯ-tshu xtɤβxtɤβ ʑo
小伙子的腿又粗又短
xtɤqa noun
bas-ventre. 小肚子. See: tɯ-xtu See: tɯ-qa
xtɤtshɤt noun
contrôle de son appétit. 饮食节制有度.

tsuku lu-βzi-nɯ tɕe, cha kɤ-tshi lu-ɣɤtɕhom-nɯ tɕe, nɯ-ɣi ra kɯ tú-wɣ-nɤmqe-nɯ tɕe, ``nɤ-xtɤtshɤt ɯ-tɯ-me nɯ" tu-ti-nɯ ɲɯ-ŋu
有些人喝酒喝太多,醉了,他们的家人骂他们说:“你完全是饮食无度啊”
See: tɯ-xtu
xthom transitive verb
directional: nɯ- poser horizontalement. 横着放;放平.

ɕoŋtɕa na-xthom
他把木料横着放了

ɯ-ndɤcu luyinji na-xthom
他把录音机放平了

laʁjɯɣ pɯ-xthom-a
我把棍子放平了
See: ndom
xtsɤɕna noun
pointe recourbée des bottes. 鞋子钩起的顶端.

xtsɤɕna nɯ tɯ-xtsa ɣɯ ɯ-ʁɤri tɯ-ɕna kɯ-fse tɯ-kɯ-ŋgɤɣ nɯ ŋu tɕe xtsɤrkɯ ɯ-ʁɤri ku-kɯ-ɤndɯndo ɯ-stu nɯ ŋu, ɯ-qhuchu lu-kɯ-ɣe komɤr jaʁndzu χsɯm jamar kɯ-rɟum, tɯ-tɣa ro ro kɯ-rɲɟi nɯ li xtsɤɕna rmi.
|fv xtsɤɕna (鞋鼻子)是鞋子前面钩着的部分,是|fv xtsɤrkɯ (鞋边)的接头部分,后面有一块三指宽、一拃多长的红皮子,这块皮子叫|fv xtsɤɕna (鞋鼻子)。 xtsɤɕna (鞋鼻子)是鞋子前面钩着的部分,是 xtsɤrkɯ (鞋边)的接头部分,后面有一块三指宽、一拃多长的红皮子,这块皮子叫 xtsɤɕna (鞋鼻子)。
xtsɤku noun
partie de la botte qui recouvre les mollets. 靴筒(靴子盖小腿的部分).
xtsɤpɤl noun
chaussure (ne dépasse pas la cheville). 鞋子(没有筒).
xtsɤqar noun
endroit où la semelle et la chaussure sont cousues ensemble. 鞋底和鞋子的接头部分.
xtsɤqarmbe noun
vieille semelle de chaussure en cuir. 被扔掉的皮鞋底.
xtsɤqɤr noun
bordure de la semelle. 鞋底子的周边. See: tɯ-xtsa
xtsɤqɤrqaβ noun
aiguille pour réparer les chaussures. 补鞋子的针. See:
xtsɤrkɯ noun
partie de la chaussure recouvrant les pieds. 鞋边(鞋子、靴子盖脚的部分).

xtsɤrkɯ nɯ tɯ-xtsa χchoʁe ɯ-pa mŋulɤn ɯ-sɤ-tshoʁ nɯ ŋu, xtsɤrkɯ ɯ-taʁ nɯ tɕu xtsɤku pjɯ́-wɣ-tshoʁ, ɯ-ŋgɯ ɯ-pɕoʁ nɯ tɕu xtsɤkɤŋgɯ pjɯ-tu ra, xtsɤkɤŋgɯ nɯ tɯ-ŋgar pjɯ-ŋu ra, xtsɤku nɯ cɤndʐi nɯ maʁ nɤ ɕkom ndʐi, nɯ maʁ nɤ qartshɤndʐi kɯ-mba pjɯ-ŋu ɲɯ-ra. tɯ-xtsa nɯ ɯ-qhu tɕe ɯ-srɯβzɤn pjɯ-tu ɲɯ-ra, tɯ-xtsa nɯ tú-wɣ-ŋga tɕe wuma ʑo mpja. tɯ-xtsa ʁnɯ-tɯphu tu, tɯ-tɯphu nɯ konaʁxtsa rmi, ɯ-xtsɤrkɯ nɯ komɤr thɯ-kɤ-sɯɣ-ɲaʁ ŋu, mɤʑɯ tɯ-tɯphu nɯ koscaxtsa rmi, tɕe ɯ-xtsɤrkɯ nɯ mɯ-pɯ-kɤ-sɯxtshwi ŋu.
鞋帮的左右两边的下侧装鞋底,上面装靴筒,在内层要有内衬,是用羊毛织出来的布料。靴筒是用麝香鹿皮、麂子皮或是比较薄的鹿子皮做成的。在鞋后面要有|fv srɯβzɤn (在缝合处夹的一块布料)。这种鞋子穿起来很暖和。鞋子分成两种,一种叫|fv konaʁ xtsa ,鞋帮是染成黑色的红皮子,另一种叫|fv kosca xtsa ,鞋帮是根本没有染色的皮子。 srɯβzɤn (在缝合处夹的一块布料)。这种鞋子穿起来很暖和。鞋子分成两种,一种叫 konaʁ xtsa ,鞋帮是染成黑色的红皮子,另一种叫 kosca xtsa ,鞋帮是根本没有染色的皮子。
xtsɤrtɯm noun
botte en cuir. 皮靴子.

xtsɤrtɯm nɯ ɯ-xtsɤku nɯ tɯ-ndʐi ŋu tɕe, ɯ-ɕnɤku ɯ-stu nɯ lú-wɣ-phaʁ tɕe, nɯ ɯ-stu nɯ tɯ-ndʐi kɤ-βzɯχsɯm tú-wɣ-rku tɕe, ɯ-xtsɤrkɯ ɯ-ʑoz kɯ-me. xtsɤrtɯm nɯ li ʁnɯ-tɯphu tu tɕe, tɯ-tɯphu nɯ ɯ-pɕi tɯ-ndʐi ŋu, ɯ-ŋgɯ tɯ-ŋgar ŋu, li ci tɯ-tɯphu nɯ tɤ-mbextsa rmi, ɯ-pɕi nɯ tɯ-rtɯthɯ ŋu, ɯ-ŋgɯ nɯ li tɯ-ŋgar ŋu. ki ʁnɯ-tɯphu ki tɯ-xtsa ni ndʑi-tʂɯβ naχtɕɯɣ, ndʑi-mŋulɤn ra.
皮靴子的靴筒是一块皮子,把那块皮子的前端(对着脚背的部分)破一个口,那里装上三角形的皮子,没有另外的鞋帮。这种靴子有两种,一种外层是皮子,内层是羊毛布,另一种叫 |fv tɤmbextsa ,外层是麻布,里面还是羊毛布。这两种的缝法一样,都需要鞋底。 tɤmbextsa ,外层是麻布,里面还是羊毛布。这两种的缝法一样,都需要鞋底。
xtsɤsoʁ noun
semelle en paille. 鞋垫.
xtsɤxtɕɤr noun
lacet. 鞋带.

xtsɤxtɕɤr na-nɯ-rtɤβ
他系了鞋带

nɤ-xtsɤxtɕɤr ɲɤ-nɯ-ɬoʁ nɤ!
你的鞋带解开了

nɤ-xtsɤxtɕɤr kɤ-lɤt ma tɯ́-wɣ-tʂaβ
你把鞋带系上,不然会摔跤的
xtshɯm stative verb
directional: nɯ- fin. 细(直径).

tɤ-ri kɯ-xtshɯm
细线

si kɯ-xtshɯm
很细的树
xtsu intransitive verb
directional: nɯ- fermenter. 发酵.

tɯ-ɣli ɲo-xtsu
肥料发酵了

cha ɲo-xtsu
酒发酵了

ɯ-sɯm rɯwɯrawi ɲɯ-xtsu
心情很烦乱

rzoŋlu ʑo ɲɯ-xtsu
忙得不可开交
See: sɯxtsu2
xtsɯ transitive verb
directional: pɯ- piler. 捣碎,砸碎,碾磨.

tʂha pa-xtsɯ
他捣碎了(马茶)

ɕom pa-xtsɯ
他打了铁

hajtsu pa-xtsɯ
他捣碎了辣椒

mɯzi pa-xtsɯ
他捣碎了黑火药
xtsɯɣ transitive verb
directional: tɤ- toucher, atteindre, frapper. 打中.

ta-xtsɯɣ
他打中了

tɤ-xtsɯɣa
我打中了

(pri) to-xtsɯɣ ri jo-nɯɕe
虽然我打中了熊,它回去了(逃走了 )
xtsɯsna noun
toute sorte de. 各种各样.
xtʂoŋxtʂoŋ ideophone.2
mou et gonflé. 形容饱满而软的样子.

qiqiu nɯ qale xtʂoŋxtʂoŋ ʑo chɤ-mtshɤt
气球吹得胀鼓鼓的
xtɯrkɯ noun
cordes pour attacher la charrue au joug. 牛皮绳【纤绳】.

xtɯrkɯ nɯ mbɣɤru cho stuxsi ndʑi-kɯ-sɤthɤri tɯ-ndʐi kɯ-rɟum kɯ-zri tsa nɯ ŋu
|fv xtɯrkɯ 是连接犁杆和牛轭的又宽又长的牛皮绳 xtɯrkɯ 是连接犁杆和牛轭的又宽又长的牛皮绳
xtɯrɲɟi noun
longueur. 长度. See: xtɯt1 See: rɲɟi
xtɯt stative verb
directional: nɯ- court. 短.

ɯ-phoŋbu ɲɯ-xtɯt
他的身体很小

ɕoŋtɕa ɲɯ-xtɯt
木料很短
See: nɤxtɯt Ant: zri Ant: rɲɟi See: xtɯrɲɟi
xtɯt noun
chat sauvage. 野猫.

xtɯt nɯ lɯlu cho kɯ-naχtɕɯ-χtɕɯɣ ʑo ŋu, tɕeri xtɯt nɯ sɯŋgɯ, praʁ ɯ-rchɤβ ku-rɤʑi ŋu, ɯʑo sɤznɤ rɯdaʁ kɯ-xtɕi ra tu-ndze ɲɯ-ŋu, lɯlu sɤznɤ kɯ-xtɕɯ-xtɕi ɲɯ-wxti cho ɲɯ-rkaŋ. ɯ-mdoʁ nɯ kɯ-pɣi tɕe ɯ-taʁ kɯ-ɲaʁ kɤ-khra ɲɯ-ŋu. ci ci tɕe lɯlu cho ɲawa tu-βzu-ndʑi ɲɯ-ŋgrɤl.
野猫和家猫一模一样,但是野猫生活在森林里和岩洞里,吃比自己小的动物,比家猫大一些,强一些。颜色是灰色,上面有黑色的斑纹。有时候会和家猫交配。
xɯβ ideophone.1

ɯ-mbrɯ xɯβ ʑo tɤ-ŋgɯ
他一下子就生气了
xɯβnɤlɯβ ideophone.4
xɯβnɤxɯβ ideophone.3
douleur lancinante. 一阵一阵地痛(没有出血).

a-βri xɯβnɤxɯβ ɲɯ-ti
我身上一阵一阵地痛

mtshalu kɯ kɤ́-wɣ-mtsɯɣ-a tɕe, a-βri xɯβnɤxɯβ ɲɯ-ti
我被荨麻刺到了,一阵一阵地痛
xɯβxɯβ ideophone.2
rose. 粉红状.
chaud. 形容(天气) 暖暖的.

kɯ-ɣɯrni xɯβxɯβ ci ɲɯ-ŋu
是粉红色的

tɯrme ɯ-rŋa kɯ-ɣɯrni xɯβxɯβ ci ɲɯ-ŋu
那个人的脸是粉红的

kha jɤ-azɣɯt-a tɕe, xɯβxɯβ ɲɯ-mpja
我到家里了,很暖
xɯchɯcho interjection
soupir de fatigue. 表示自己很累的感叹声.

nɯ-kɯ-ɲat tɕe xɯchɯcho tu-kɯ-ti ŋu
累了就说“|fv xɯchɯchoxɯchɯcho
xɯŋɯŋi ideophone.7

tɤŋe xɯŋɯŋi ʑo pɯ-ɣe
太阳慢慢地下山了,很明亮

tɤŋe xɯŋɯŋi ʑo to-nɯ-ɬoʁ
太阳慢慢地出来了,很明亮
See: ʂɯŋʂɯŋ
xɯŋxɯŋ ideophone.2
claire (pièce). 形容(房间)明亮.

kha ɲɯ-fsoʁ kɯ xɯŋxɯŋ ʑo
房子很明亮

ɲɯ-qarŋe xɯŋxɯŋ ʑo
很黄

tɤŋe ko-ntɕhɤr, xɯŋxɯŋ ʑo kha ɲɯ-fsoʁ
太阳发光,(照得)房间很明亮
xɯrinɤxɯri ideophone.8
qui tourne vite. 旋转得很快的样子.

xɯrinɤxɯri ʑo ko-mtɕɯr
转得很快了
xɯrnɤxɯr ideophone.3
qui tourne. 在转动.
xɯrxɯr ideophone.2
rond. 圆形.

tɤŋe xɯrxɯr ʑo ɲɯ-ɤrtɯm
太阳是圆的

mbrɤsɤm xɯrxɯr ɲɯ-ɤrtɯm
晒粮食的簸箕是圆形的
xɯwɯwi ideophone.6

xɯwɯwi ʑo ɲɯ-mpja
慢慢地暖起来
xwɤrnɤxwɤr Variant: xwaranɤxwara ideophone.3
qui tourne vite. 形容转得很快的样子.

xwɤrxwɤr nɤ xwɤrxwɤr ʑo ɲɯ-mtɕɯr
哗哗哗地飞快旋转
Back to top
Corpus and dictionaries compiled with ANR funding.